Spontning som grundläggning

Spontning är en avgörande konstruktionsmetod inom grundläggning och byggindustrin. Den används för att stabilisera och säkra grävda eller utgrävda områden, vilket är kritiskt vid grundläggning av byggnader och andra strukturer. Genom att placera spontväggar i marken skapas en stark och pålitlig spontbarriär som förhindrar jordskred, ras och erosion, vilket är nödvändigt för att säkert etablera en grund för byggnader.

Spontning är känd för sin mångsidighet och anpassningsförmåga, och den kan användas i olika markförhållanden och för en rad olika projekt. Det är särskilt användbart vid anläggning av djupa källare där grundläggningen är kritisk för byggnadens stabilitet. Dessutom är denna metod oumbärlig vid tunnelbyggen, konstruktion av brostöd och hamnar.

Genom att skapa en pålitlig grund med hjälp av spontning kan byggprojekt utföras säkert och effektivt, och marken utnyttjas optimalt. Spontning är således en central teknik inom grundläggning och byggindustrin som säkerställer både säkerhet och framgångsrika resultat.

Fördelar med slagen tät spont:

1. Hållbarhet: Spont är känt för sin långa livslängd och motståndskraft mot korrosion. Den robusta strukturen gör den lämplig för användning i tuffa miljöer och under varierande väderförhållanden.
2. Flexibilitet: Spont kan anpassas efter olika former och storlekar, vilket gör den idealisk för olika typer av projekt. Dess flexibilitet gör det möjligt att hantera olika markförhållanden och terrängutmaningar.
3. Snabb installation: Jämfört med andra konstruktionsmetoder är installationen av spont snabb och effektiv. Det sparar inte bara tid utan också arbetskraftskostnader, vilket gör det till ett kostnadseffektivt alternativ.
4. Miljövänlighet: Materialet som används i sponter är återvinningsbart och kan återanvändas, vilket gör det till ett miljövänligt val. Dess långa livslängd bidrar också till minskat avfall och behovet av ersättningsmaterial över tid.
5. Anpassningsbarhet: Spontning kan användas för en mängd olika ändamål, inklusive temporära konstruktioner och permanenta strukturer. Dess anpassningsbara natur gör det till ett mångsidigt verktyg inom byggbranschen.

Täta sponter

Täta sponter, eller andra täta skärmar, kan också användas när man vill hindra grundvattenströmning, till exempel för att sänka grundvattentrycket under en schaktbotten. Stålprofiler som slås eller vibreras i lås med varandra ger en tät och kraftig spontvägg. Denna typ av spont är tät hela vägen ner till spontfot (under schaktbotten).

Glesspont / Berliner spont

När det är svårt att installera en tät spont, till exempel i blockig jord, använder man ofta glesspont. Man bygger en glesspont genom att slå, vibrera eller borra ned rör (eller andra stålprofiler). Successivt under schaktningen stöttar man sedan jorden i mellanrummen mellan rören med plåtar, brädor eller sprutbetong. Med en glesspont kan man inte täta mot grundvatten under schaktbotten på samma sätt som med en tät spont.

Andra typer av stödkonstruktioner är sekantpålevägg, slitsmur, träspont, plastspont, spontkassetter och schaktslädar.

(sgi.se/sv/vagledning-i-arbetet/grundlaggning-och-forstarkning/stodkonstruktioner)

Berliner wall

When it is difficult to install sheet piles, for example in blocky soil, other type of piles that are executed with a curtain spacing often used. A wall like this, often called Berliner wall is built by hammering, vibrating, or drilling down pipes (or other steel profiles). Successively during the excavation, the soil is then supported in the spaces between the pipes with plates, boards, or shotcrete. With a Berliner wall like this, you cannot seal against groundwater under the bottom of the shaft in the same way as with a regular sheet pile wall.

Other types of support structures are secant pile walls, slotted walls, wooden sheet piles, plastic sheet piles, sheet pile cassettes or other type of excavation support.

(sgi.se/sv/vagledning-i-arbetet/foundation-and-reinforcement/pillar